Puckat

Slogs nyss av en insikt.
Under mina första sju år så bodde jag i lägenhet o sedan hus som låg, vad ska vi säga, 500 meter från en badplats. Badade jag där? Ja. Säkert tre gånger

Mellan sju o femton (år alltså, inte klockslag) så bodde jag sedemera ca. 200 meter från en annan badplats. Badade jag där? Ja. Kanske tio gånger.
Så puckat.

O efter det har jag kuskat runt i Sverige o letat efter jobb o badplatser typ. O bor sedan 11 år tillbaks i ett dike som heter Kärr. O som knappast har minsta tillstymmelse till badplats inom nån mils avstånd.

 

För övrigt så levde jag ju för någon vecka sedan i nån form av bubbla (utan badplats) där livet helt plötsligt var mer än okej o där jag lovade mig själv att minnas den känslan när bubblan sprack. Bubblan har inte spruckit, men likt en ballong så började luften gå ur för några dar sen. Saker började gå tillbaks till gamla mönster (speciellt jag själv)

samtidigt som det är så otroligt mycket som händer o är på gång o måste beslutas nu.

Det bästa med att vara en ballong som luften sakta pyser ut ur är att man dock inte är trasig. Så i o med att det främst är roliga saker som bara tar lite för mycket fokus nu, så tror jag att jag ska blåsa upp mig igen. O studsa runt lite där uppe i det blå igen.

 

Herregud, vart tog det här vägen?!!!

 Jag skulle bara skriva ett kort inlägg o berätta att det finns två badplatser i Österbymo...

 O så svamlar jag iväg totalt med några kliche´aktiga liknelser som nästan får igång vomeringsreflexen. Jisses säger jag bara. Med eftertryck.
O funderar på om det är nu jag ska börja på min nya novellsamling: "Mitt liv som flyktig gas" eller kanske självbiografin "Uppblåst - ett allmänt tillstånd av eufori eller gas i magen?"

 

Så. Vi lämnar det här nu. Punkt

Simma lugnt. Ni som kan.

 

Uppblåst häger. Vid badplats. Typ