E som i eh.... som i Egoist

Dags för E.

O även denna gång hade jag inget solklart som jag tänkt ut i förväg. Inget regnklart eller gråmulet heller.

Hade funderat lite på att skriva om Egoism. Det här med att det känns som att vi blir mer o mer egoistiska. Hur det liksom galopperar o blir mer o mer påtagligt för varje år. Alla bara tänker på sig. Det är bara jag som tänker på mig liksom... Men det är ju inte vidare upplyftande o säkert avhandlat av så många andra tidigare.

Exorcism? Enid Blyton? (här måste nog 80% av er goggla) Empati? Enchiladas? 

Snöade sedan in på Earth hour som ju nyss varit aktuell. O på gammal fakta om att  när vi släcker en lampa o ersätter med stearinljus så ökar CO2utsläppen med faktor 5 i stället. Så om alla Sveriges hushåll släcker en 60 w lampa o tänder ett stearinljus (eller snarare paraffinljus) innebär det ett extra CO2utsläpp på 43,9 ton...Oups. Sen är det ju mysigt. O för en god sak. O sen är den artikeln tämligen gammal så vi har säkert hunnit längre med såväl LEDbelysning som svanenmärkta stearinljus. O källkritik...

När jag kikade runt i cyberrymden så fastnade dock mina linser på en artikel om egoism. Hur man blir en konstruktiv egoist. O det kändes ju som en roligare o mer nyttig vinkling på det hela.

För ett par månader sedan när jag fyllde 50 (läs 39) o utan att ha läst artikeln så bestämde jag mig för att jag nu framöver skulle unna mig något varje dag. Det har väl gått sådär. Livet har rusat på i svanenmärkta stearinljusrekordfart så det är sällan jag tar mig tid att sätta mig ner o fokusera på att nu unnar jag mig. Nu läser jag en bok i 15 minuter eller gör en näsrotsbehandling eller vad man nu kan göra för att unna sig. Så oftast står det i dagboken under den raden typ: "köpt lösgodis. Ätit en pizza, Beställt kläder" O unna sig behöver ju verkligen inte bara innebära bara att smäcka i sig något eller shoppa upp hela veckopengen. Det jag tänkt göra varje dag mer ett sätt att fokusera på bara mig själv en stund varje dag om så än bara några minuter. Att skapa en medvetendhet att "shit, nu unnar jag mig". Som att läsa en stund, ta en promenad, sitta o pyssla. Eller äta. Eller för all del shoppa. Bara jag gör det för min egen skull.

Nåväl, tanken är god, tanken finns där, jag är mer fokuserad på att unna mig. Det är en början.

O för oss som faktiskt ska jobba på det här med att unna oss mer, att bli konstruktiva egoister så följer här lite urklipp från artikeln jag nyss hittade i jakten på E.

Den är publicerad i Aftonbladet i maj 2012 (men alltid aktuellt tema väl?) av Mia Sahl.

Så det här kan man göra vad man vill med. Läsa o begrunda, ta till sig, förkasta helt, förkasta lite eller testa lite i smyg. Artikeln är som sagt nedkortad, mest för att få med lite konkreta tips.

 

Så blir du en konstruktiv egoist

När stressen är som värst, just då är det dags att vara egoistisk. Konstruktiv egoism kan göra dig till en bättre människa, säger beteendevetaren Cecilia Kärvegård.

Sätt på dig din egen syrgasmask först – innan du hjälper andra. Visst har du också läst och hört instruktionerna ombord på flygplanet? In case of emergency, i nödläge – se till att du själv kan andas ordentligt. Självklart! Livet består – tack och lov – sällan av nödlägen lika akuta som en nära förestående flygplanskrasch. Men tanken bakom flygplanslogiken är användbar också på ett mer vardagligt plan. Har du det du behöver? Om svaret är nej, skaffa det först.

Cecilia Kärvegård är beteendevetare och stresskonsult, hon kallar sig ibland för livsstilsdesigner. Cecilia tar emot klienter och föreläser om hur man minimerar stress och löser vardagspusslande på ett bättre sätt. Hon använder ofta liknelsen med syrgasmasken när hon förklarar begreppet konstruktiv egoism. – Jag brukar också använda uttrycket skapande egennytta, eftersom egoism är ett ganska negativt laddat ord, säger Cecilia.

 

Sätt dig själv främst

Att tillämpa konstruktiv egoism är att sätta sig själv i främsta rummet, utan att trampa på någon annan.

– Genom att prioritera dig själv, framför allt genom att se till att göra saker du blir glad av och sådant som du mår bra av, så får du energi. Den energin behövs när man ska sköta ett jobb, ett hem och ta hand om andra, säger Cecilia. Det kan handla om att ägna sig åt sina intressen eller hobbyer. Lyssna på musik, fika med vänner, meditera eller gå och träna. Allt beroende på vem man är. Man ser till att bli bekräftad, av sig själv eller av andra. Det är som att sätta hjärnan på reset. Allting klarnar när man gjort något bara för sin egen skull, man mår bättre efteråt och blir mer effektiv under den tid man finns till för andra, säger hon.

Att ägna sig åt sig själv behöver inte ta flera timmar i anspråk varje dag. Ibland räcker det med en kort paus, gå undan en stund från allt, ta några djupa andetag och varva ned några snäpp.

Några små exempel:

Ködröm

I bilkön, ombord på det försenade tåget, eller i kassakön i mataffären. Här har du ett ypperligt tillfälle att drömma i stället för att stressa upp dig för att det dröjer. Fantisera om ditt drömhus, semestern, sånt du ser fram emot eller vill göra. Börjar du le på kuppen kommer du märka att människor i din omgivning ofta bekräftar dig genom att le tillbaka.

Säg nej

Det har sagts förut och är i sig inte någon nyhet. Men att säga nej kan vara det bästa sättet att ta hand om dig själv. När du inte kan, vill, har tid eller vill prioritera annat så är ett nej det mest konstruktiva sättet att få mer tid till dig själv. Ställ inte upp på andra innan du gjort det för dig själv.

Unna dig mer luft

Ofta andas vi kortare och grundare andetag när vi blir stressade. Gå undan och sätt dig någonstans där du får vara i fred ett tag, kanske utomhus om du har möjlighet. Andas djupt och koncentrerat, med hela magen. Några minuter räcker.

 

Egoboosta med en kompis

Be en nära vän, som känner dig väl, skriva en lista på vad hon eller han tycker om hos dig. Gör detsamma för din vän och byt listor, läs och må gott. Ofta ser vår omgivning våra goda sidor mycket lättare och klarare än vi själva gör. Och att ge någon annan positiv feedback är också stärkande.

 

Bryt sina negativa tankar

Går du och oroar dig, eller har du fastnat i negativa tankespår? Att utmana hjärnan och göra någonting på ett annorlunda sätt är ett smart sätt att bryta negativa tankespiraler och släppa de nedåtgående tankarna.

Några enkla knep:

Duscha i mörkret – du måste tänka noga på vad du pysslar med, och oro och stress får inte plats i hjärnan samtidigt.

 Borsta tänderna med fel hand, en smula krångligare än man kan tro faktiskt.

 Välj nya sittplatser runt middagsbordet och se din familj från nytt perspektiv.

 

Din egen tid

En halvtimme per dag, ta dig tid att göra något du mår bra av. Planera in din halvtimme i kalendern för en stunds stillhet och eftertanke eller en aktivitet du gillar. Gör din familj uppmärksam på DIN tid, be om att få vara ostörd om du gör något hemma.

Blommor till mig

Skicka ett blommogram eller chokladogram till dig själv när du vill belöna dig för att du gjort något bra eller om du bara behöver piggas upp. Det kanske låter löjligt, blommorna lär ju knappast komma som en överraskning. Men faktum är att du kommer bli ruskigt glad ändå, vem blir inte glad av blommor och choklad?

Skriv egobok

Visst får du också komplimanger emellanåt. Du tackar väl utan omsvep, och suger in komplimangen? Skriv gärna ned den också och ha din komplimangsamling nära till hands. Det är smarrig läsning när den dåliga självkänslan och stressen över det ena eller andra gör sig påmind.

 

Det var E. Nästa vecka ska vi prata om fobier. Sisådär lagom till långfredag eller nåt.

Dä Drar ihop sig...

Det här inlägget borde kanske snarare hetat "Statistik". Det börjar dock inte på D.

Nu gillar jag ju siffror o statistik så det får det helt sonika bli denna gång, efter en otroligt intensiv vecka präglad av teater. Nu drar det sannerligen igång. Dä drar ihop sig...

Inom en månad så ska 25 st genomdrag, genrep och föreställningar vara genomförda av mig o mina teaterelever. Ett 80-tal elever ska uppträda o förmedla 203 sidor manus fördelade på 2 fullängdspjäser, 2 revyer o 3 mindre pjäser.

Då räknar jag inte med besöken på de 11 skolor + tre musikaliska rep  som ligger under samma veckor o som ska resultera i "Tvåornas kör", där närmare 270 barn  o 11 musiker, ska stå på scenen tillsammans i en bautakonsert o där jag av någon väldigt väldigt väldigt märklig, men väldigt väldigt väldigt trevlig anledning har blivit utsedd till körledare. Eller snarare "körviftare". Jag är Mamma Vift för att mima o visa rörelser i alla fall.

Konserten ligger i alla fall veckan efter den avslutade Teaterfestivalen. Det är ju tur...

Nåväl, under veckan som varit har vi efter några månaders lektioner nu precis satt de sista numren o scenerna. Nu ska allt bara slipas o putsas i sättas ihop. O det är nu man alltid kommer till fenomenet att folk är sjuka o frånvarande o närvarande om vartannat så man aldrig riktigt får ihop det. Men vad gör väl det? Till slut står förhoppningsvis alla där o levererar ändå o den varmaste känslan sprider sig hos mig o den näst varmaste förhoppningsvis hos elever och anhöriga o övrig publik. Det händer att en varm känsla av annan karaktär också sprider sig från någon men sådant finns det trasor till.

Den här veckan har det plockats lite över 100 klädesplagg o närmare 300 rekvisitapryttlar. Jisses, jag minns o inte helt med värme på den tiden då jag försökte ordna ALLA kläder o rekvisita till alla. Det var strax därefter jag köpte lastbil...

Numera vädjar jag om att alla ska fixa det mesta o enklaste själv. Men ändå är det specialare o saker "jag ändå har hemma" som jag drar med. Jag kan ju inte begära att folk har prinsesstårtor, automatvapen, gorillakostymer och läkarrockar hemma liksom... 

Denna vecka har även 35 084 tecken skrivits ner i 7 olika former av slutspelsinfo för att alla berörda ska veta vad som gäller inför uppspel. Helst ska det verkligen hamna hos vuxna berörda med o inte ha gömt sig i någon väska. Eller råkat bli ett flygplan eller en käck papp-mössa. Eller bli kvar på golvet i teatersalen. Det blev 12 st denna veckan. Jag är glad att jag lärt mig namna de 79 lapparna så jag enkelt kan jaga vidare ägarna till de som lämnats kvar på golvet. Eller blivit en käck papp-mössa. Med namn på. 

Varje vecka skickas normalt 187 sms ut med vad som gäller för veckan (o de flesta som fått ett sådant sms vet hur omständig jag är o hur fullt med info där är. Ni som inte berikats med något sådant sms kan föreställa er bara genom att läsa några blogginlägg här. Omständigt. Typ. Men jag måste ju få med allt!) Därutöver svar på frågor o fifiluringar. Idag även 2 mail, med ambitionen att vara översatta till kinesiska.

Under de 15 år (eller är det 16? Jag gjorde ju en paus från Kulturskolan på ett par år)  som jag haft äran att få jobba där, så har jag träffat närmare 3 000 elever. Teaterfestivalen drogs igång tidigt, så jag tror det här blir den 14 el 15 upplagan. I år är den dock i mycket mindre skala för att jag ska klara av biljett o insläpp, teknik, rekvisitering, coachning, sufflering o ev upptorkning av varma känslor på egen hand.

Under en "normal" dag i samband med teaterfestival o uppspel kan man höra sitt namn upp till 97 gånger. Ingela är exempel på ett sådant namn.

2 poäng får den Horton som senaste veckan blivit min ledsagare o sätter sig bakom ögat vid varje minsta stresskänsla.

Men vad gör det, när 100 % är ren o skär lycka att få jobba med något man verkligen brinner för o får träffa alla dessa fantastiska barn och ungdomar.

Många, många gånger undrar jag vad tusan jag håller på med.

O många många gånger får jag svar. Att vad det än är så är det värt det. O att jag har ett fruktansvärt roligt jobb. 

Ps. Sa jag att på söndag är det kollationering o första manusläsning för den musikaliska komedi som jag o familjen ska spela i, i sommar. 

Dä drar ihop sig... (som flickan sa)

Den här gången får ni inga bilder. Ni får ett filmklipp från 2016 o 90-talsshowen där över 50 teaterelever i blandande åldrar var med. Det var då vi höll på att dansa sönder scenen i Folkets Hus. Det var då ljusteknikern just i detta nummer alltid fick näsblod. Dä va tider det...

Cå Cabla Cvårt!

 Dags för C! O hade nyss ingen aning om vad jag skulle anrätta för något där. 

Hade det varit A hade det varit så mycket lättare o purfärskt. Då hade jag kunnat berätta om min order hos Apotea för ett par veckor sedan av 2 st foundations samt en burk flourtabletter (en salig blandning, jag vet) Ordern kom hyfsat snabbt o glad i hågen slet jag upp paketet o fann... 2 st disktrasehållare o en burk flourtabletter (en salig blandning, jag vet). Inte glad i hågen mailade jag förra fredagen deras kundtjänst om fallet o har sedan dess inte hört ett smack. Så APOTEA, ni suuuuger! Troligtvis ännu mer än de disktrasor jag planerar att hänga upp på de disktrasehållare ni så felaktigt skickade mig. 

Men det går ju inte att skriva om Apotea när vi hunnit så förtvivlat långt som till C.

Vid första anblick i min hjärna föreslog den bara cancer o gamla själsfränder o det är inget jag vill plita om här i nuläget. Sms:ade min lille spanjor over there, tillika Blandfärspods-kompanjon, o fick raskt svar över olika ämnen:

Att ändra synsätt genom Cyklop, att färdas fort fram i livet på Cyklar (han har själv för övrigt ett stort intresse för vintercyklar), att klimatfrågan drar fram snabbare än Cykloner, att jag är sur som en citrusfrukt o att det ikväll blir tacccccos. Inspirerad av hans förslag slog jag raskt bort dem alla, öppnade en cider o en chokladkaka o skred till verket. O här sitter jag nu o inser att jag dricker en något för gammal cider o äter en stor chokladkaka fast middagen väntar runt hörnet (vänta nu, väntar den runt hörnet lär det ju bli att äta ute i kväll. DET vill jag inte. Det blåser för mycket...) o tänker att det får bli en Anus o Lotta-lista. Alltså diss eller hiss typ över C-saker.

Vilka är era hiss o dissningar angående C-ting?

Diskutera i grupp eller kommentera gärna.

Här är mina i nuläget:

ANUS:

1. Cancer

2. CD-spelare. Alltså, på jobbet lever jag emellanåt kvar med mina gamla CD-skivor med aktuella låtar för ungarna att gnola till. På en CD-spelare som ständigt hackar så mina softa mjuka danssteg i stället måste omvandlas till nån form av dödsmetalls-flamenco. Men i veckan hittade jag en mapp på min dator med samtliga gamla itunesbakgrunder på!!! Rusade iväg o köpte det största USB-minne man kunde uppbringa (ja i Älmhult då, så det blev 32 gb) o nu ska det bli annat ljud i skällan. Troligtvis via dator.

3.Caesarsallad. Alltså den där osten man glömmer peta bort är ju inte mumma (nu har jag ju ätit ceasarsallad typ 2 ggr i mitt liv men ändå... )

Bubblare: Carpe Diem-uppmaningar. Fånga varenda sabla sekund! O nätter! Inte bara dagar. O utan någon uppmaning. Själv är jag skitkass på detta men jobbar på det. Skriver alltid ner tre positiva varje dag samt "unnar" mig något varje dag (för gammal cider o choklad exempelvis...)

LOTTA: 

1. Choklad

2. Cider 

3. Campingliv

 Bubblare: Commitments, Cure, Coldplay, Carry a Stone o alla andra fantastiska band o artister som snurrat o snurrar o ska snurra runt musikaliskt hos en.

Nu säger jag bara CCCCkål o ha en helg! Helst fantastisk sådan!

Tack Apotea för mina nya fina foundations...

Tack Cider o Choklad för en ständigt spirande inspirationskälla. (även om ni är för gamla. Liksom jag.)

BW (before work)

 Det har gått någon vecka o det är dags för bokstaven B.

BW. Before work. Guds gåva till mänskligheten. Eller någons. O det tog över 50 år innan jag upptäckte den. O troligtvis har de flesta inte ens upptäckt den än.

Så här kommer ett tips från coachen. Before work.

After work har man ju hört talas om o gubevars faktiskt varit på med (om än alldeles för få gånger. Det kan iofs bero på att de senaste 15 åren har jag i princip jobbat ensam o på så galna tider så att en after work tenderar att bli en nattpatrull. O åren innan dess när man bodde i Stockholm o visst jobbade med kollegor som jobbade ihop samma tider hände det att man begav sig på AW någon gång. Varav vi de flesta gånger blev portade på de ställen vi bevistade... O det mina vänner, var INTE mitt fel. Inte ens då.)

Över till BW.

Har ju nyligen avslutat en revy på turné. (för egen del som producent denna gång) Till den sista föreställningen i slutet av januari i Folkets Hus i Älmhult var vi några som i vanlig ordning trillade in ganska långt i förväg för att förbereda. Även folkets hus kvällsvärd var på plats o allas vår Tompa fick då den geniala idén att införskaffa sig något i baren. Som vi andra raskt  hängde på. Vi andra var vid det tillfället jag o Leya. Så där satt vi som de tre kockarna Bruse o umgicks.

Fler o fler från vår ensemble o stab släntrade in o delade gemenskapen o det blev en halvtimme med dryck eller inte dryck, prat o allsång.

Så himla spotant o enkelt. O alldeles, alldeles underbart. Allt går ju oftast i 120 (minst) med saker som ska förberedas, föreställning o rivning, så att sitta o umgås allihopa existerar inte. 

Det hela resulterade givetvis i att alla blev den där halvtimmen försenade o fick bråttom med sina sysslor sedan, men oj vad det var värt det.

Så mera BW till folket! Vilket inte alls behöver innehålla alkohol givetvis. Ska föreslå mina kollegor att vi dänger till med en BW ibland. Fast vi jobbar alla på olika tider o plaster o orter. Så det får väl bli via Teams det med.

Men vill någon annan ses live någon gång, någonstans på en BW, säg till - jag är på!

När två....

Blir tre....

Blir fler...

O så lite allsång på det...

Självaste Gun o Ingemar var också med på ett hörn i ordets rätta bemärkelse

Det här var för övrigt killarnas loge i Älmhult. Fint ska dä´ va. På denna ort behövde vi inte trängas med oljepannor o bastuaggregat i alla fall.