fredag 21 juli 2017

Där dagen börjar om




LFR = Liten fånig Resedagbok

3 juli- 16 juli.

Här var det inte uppdaterat på bloggen på ett tag. Men det beror på att vi bara landade.
Favoriten Zablace på Baska på ön Krk invaderades o tanken var att stanna 4-5 dagar.
Förra året blev det 8 dygn där.
I år två veckor. 2 hela veckor!!!! Har aldrig varit så länge på en o samma plats
  (tidigare rekordet var just 8-dagarsBaska förra året.)
Livet går ju in i en speciell lunk när man är så länge på en o samma plats 
o man skaffar sina små rutiner.

Bästa stunden på dagen är nog den där morgonstunden då jag smugit upp vid 7-tiden o suttit ute o läst, poddcastiserat o relalalaxat.
Sedan var det det här med träningen. Jag tränar ju knappt alls annars o har definitivt inte tränat så mycket under hela mitt liv som under de här veckorna.

Kl 9 är det dags för en timmes ledarledd yoga, pilates, stretching eller liknande. Det har solhälsats såväl fram o bak o jag har gjort nya krumbukter med min stackars lekamen som varken jag eller någon annan tidigare troligtvis skådat.
Rast vila o frukost för att sedan gå upp till poolområdet (poolerna vid hotellet, en inomhus o en utomhus ingår i campingavgiften) för att låta Leya utföra diverse blandade småhopp, kolla hur hög ljudnivån är i inomhuspoolen med 27 skrikande tyska barn samt sedan köra ett pass 
med ledarledd vattengymnastik.

Sedan havet resten av dagen där jag när jag vågat o det inte vågat för mycket har guppat fram nån  kilometer i något som ska liknas vid simning.

Hänga lite utanför husbilen o slumra till för att sedan vakna till med dreglet rinnandes, laga mat eller gå in till Baska o uppsöka en delikat restaurang o kanske fönstershoppa (eller shoppa)
lite i de hundratals butikerna.
Kvällarna har oftast avslutas med umgänge med Björn o Carita. Eller med Plump (ja…eh…det är ett kortspel…) Eller kombinationen Björn, Carita o Plump (där då det sista var ett kortspel. Det första är två goda vänner hemifrån)
O så Anthon! Glöm inte Anthon! (som är en alldeles för sliskig marsipanlikör. Från Tyskland)


Camp Zablace är ju hela familjens klara favorit av de ställen i Kroatien vi besökt de senaste tre åren (o då är vi iofs inte fruktansvärt beresta) Helt klart en 5:a av fem möjliga.
Vi har ju inte förbokat något o man märker hur mycket mer folk det är på plats i Kroatien numera. Det gör att vi under dessa två veckor flyttat runt 4 ggr på Zablace. A-zon (kostar 20 kuna mer per dygn än B-zon som kostar 20 kuna mer än c-zon osv…) direkt vid havet är rätt svårt att få så vi har främst riktat in oss på B-zon, ca 50 m från havet. Som visade sig vara rätt lugnt o skönt. Dels från springande folk (o 27 skrikande tyska barn) o från den blåst som sedan drog in i 4 dygn.
Tämligen fina fräscha servicehus där servicehus 1 är junkigast, 2:an rätt trevlig 
o 3:an trevligare än så. 

Underbar vy, trevligt bemötande, mycket aktiviteter, fri wifi, pooler.
O så stranden o havet! Badskor behövs inte här om det inte skulle vara för någon sjöborre som hälsar på, men det är sällsynt nära stranden. Mjuka runda stenar så barfotabarn kan man vara.
Havet = turkost!!!! O ljuvligt! O låg runt 27 grader.

Snart en vecka sedan vi åkte därifrån nu o jag längtar ständigt tillbaka. 
Så – mitt paradis på jorden som varmt rekommenderas =)



Vid pennan. Vid Baska. Vid mina sinnes fulla bruk. Nästan.



Det här är stranden vid Zablace. Ni ser själva. Det går liksom inte att INTE älska det.


  

O det här är pool-området som även det ingår. Här kan man bland annat sprattla vattengympa.



Det är vi som hängt ihop större delen av årets Kroatien-resa. 
Från vänster: Ingela,Andreas, Björn, Leya o Carita.


Det gäller att hänga med i tiden. Vi kan "dubba" också (läs dub o fråga sedan gärna ditt barn vad tusan det innebär) Den här bilden är exempelvis dubbad till tyska...




Sådan här restaurangutsikt kan man ha. Det här är dessutom vår första kväll på plats. Ett liiiitet minus med Zablace är att solen aldrig går ner över havet. Kanske får de till det där framöver genom att flytta solen eller spegelvända alla berg. Tills dess duger det att alla berg färgas röda av solen i stället.



Månen kompenserar dock solen genom att alltid lysa upp tillvaron just över havet.



Ja,så här kan dagarna exempelvis se ut. Man börjar med ett pass pilates tills man är helt slut o lite till.



Efter vattengympa kan man svinga en bägare (frukt alltså) nere vid havet.Just den här dagen var det brist på fruktsorter, vanligtvis brukar det ingå sisådär 4 sorter till.



Chilla vid strandkanten o uppleva hur badbrallorna sakta fylls med småsten kan man göra.



Man kan chilla med en munk i en munk



Eller bara chilla i en chillbean o sakta o förnumsigt somna till en bok.



Kroaterna har fattat det här med kulglass. 8 Kuna (ca 10 kronor) kostar en kula glass.(o de är stora. Dessutom kan du kanppast ha mer än en kula glass, det smälter direkt) Vad är det för idiotsystem vi har i Sverige. 1 kula glass kostar typ 30:-, två kulor 35:- osv. Vad tusan är de första 20:- vi betalar för? Framkörningsavgiften???! Nä, jag ska minsann starta ett glasscafé i Sverige. Inga töntavgifter innan man kommer upp i volym liksom.
Nåväl, glass i stora lass finns lite här o var. O det här är bästa stället i Baska. Ni som varit där lär inte ha missat killen som står o jonglerar med sina kulor. (höll jag på att säga)




Man kan umgås med goda vänner.


Man kan vara lite i hatten.



Man kan fnissa åt alla roliga skuggfigurer som uppstår mot vindskydd. O häpna när plötsligt ett helt ompabompa-band uppenbarar sig bakom vindskyddet.



Man kan följa denna uppmaning.



Man kan "förfesta" innan restaurangbesök. (fast under de här veckorna är ju mer hela livet en fest, så förfesta är nog fel ord.Prolog kanske är bättre)



Så kom det då. Ovädret. Aldrig Kroatien utan att hamna i blåsväder. Den här gången gick det från lite regn o åska, till storm o skyfall o detta blåste upp på bara någon minut. Dyngsura som aldrig förr sprang vi (läs halta på mig) för att hinna hem o få in det sista av markisen innan den skulle flugit hem till Sverige utan oss. O sedan åskade det bland annat ganska kraftigt. Som ni kan se av bilden. O efter det följde 4 dygn med kraftigare blåst. (a´la - glöm att ha markisen uppe)



O det är med dagar i blåst som man kan hoppa o beundra havet hur mycket man vill.



O det vill man. Man kan fota också.



O med dagar av blåst är stranden lugnare från soldyrkare men lik förbåldat lika härlig.



Superwoman gör entre´ (eller stavas det superwomen? Men då skulle det varit en hop till va?)


Vågade försök i havet.



O bara allmänt jättehärligt.



Vattenskalle



Knubbsäl i motljus.



En dag fyllde Björn hastigt o lustigt år o då fick man ju förfesta igen (eller om vi nu kalla det prologa) o sedan dundra ut på trevligt restaurangbesök.



Det här är Baska från ett annat håll. Med camping etc. i bakgrunden. O Leya o Andreas i förgrunden.



True Love.


Varför blir det alltid så här när vi ska fota...


Tro Love 2.0



O varför BLIR det alltid så här när vi ska fota...




Efter 2 veckor lämnar vi så Baska för denna gång. Jag spejar ihärdigt o hoppas jag kommer åter.

måndag 10 juli 2017

En fängslande båttur

LFR = Liten Fånig Resedagbok

Torsdag den 6 juli

Bokat båtresa med Leonora.
Traska iväg till båthamnen vid Baska så vi var där vid 8.30 (gäsp vad tidigt! Förstår inte hur man blivit så här på semestern...)
Björn, Carita o vovvarna var också med.
Iväg runt 9. Ca en timmes båtresa på helt lugnt hav (jag som tror mig bli sjösjuk av minsta lilla, typ vatten i knäna, kunde vara lugn. Stor båt i kombon "stilla havet" gjorde det hela till en lugn resa)
Passerade ön Grgur som agerat som kvinnofängelse-ö.
Körde vidare o stannade sedan någon timme på ön Goli otok , Kroatiens Alcatraz.

Kort info från Wikipedia:
"Goli otok ("den nakna ön") är en ö utanför den dalmatiska kusten i Kroatien, mellan Rab och fastlandet, i Primorje-Gorski kotars län. Här fanns från 1949 till 1955 ett fångläger för politiska fångar. Många var jugoslaviska kommunister som hade fortsatt att vara sympatiskt inställda till Sovjetunionen trots splittringen mellan Tito och Stalin 1948, men även fascister och andra antikommunister, samt före detta kollaboratörer med den Nazityska ockupationsmakten, satt fängslade på ön.

Ön är naken och obebodd. Dess norra kust är bar, medan den södra kusten har viss vegetation. Under första världskriget började Österrike-Ungern sända krigsfångar från östfronten till ön. Efter att ha använts som ett fångläger av den jugoslaviska regimen från 1949 överlämnades ön 1955 till delrepubliken Kroatien, och användes därefter som fängelse för nationalister och kriminella. Fängelset stängde 1988, och ön övergavs helt 1989."

Kort info från mig (o guiden. Som för övrigt var helt fantastisk o guidade på fyra olika språk. Jag är hänförd)
Förhållandena på ön var fruktansvärda. Stekande hett på sommaren, och isande kallt på vintern.  (Då ön är så kal så fanns knappt någon växtlighet där. Fångarna ställde sig runt de få små buskar som fanns för att skugga dessa så att de skulle kunna växa till sig. På så sätt har ön därför blivit betydligt grönare än vad som var tänkt...) Fångarna fick bara lite vatten o bröd varje dag.
Efter att det varit ett politiskt fångläger blev det i stället ett "vanligt" fängelse.
7000 fångar saknas tydligen. De har blivit inregistrerade på ön men sedan vet anhöriga inte mer. De har inte dödförklarats. Troligtvis är detta fångar som "varit för klena" o dött eller avrättats. Kropparna är inte hittade o det är svårt att gömma 7000 kroppar på en karg ö så man tror att man brände dessa...

Nåväl, fantastiskt skrämmande ö som omöjligt kunde lämna någon oberörd. 
Kameran gick varm. För oss som gillar att fotografera övergivna platser är det här en guldgruva.

Man hade gärna velat vara kvar på ön ett par timmar till då bara en bråkdel hanns med.

Matintag på båten (mat o dryck till detta ingick)
Det bjöds på kycklingbit, fiskbit o ljummen sallad. Bröd o vatten eller vin. Kanske inte någon kuliminarisk höjdare men äta bör man.

Båten satte sedan fart 20 min till ön  San Marino.
När vi bokade resan pratades det om en fantastisk ö som var obebodd o oexploaterad, där turismen inte nått utan djur o natur levde orörd o därför fanns det stora chanser att se mycket av det, exempelvis genom snorkling. Denna ö var klassad som en av de 50 vackraste stränderna i världen. Där skulle vi stanna 3,5 timmar.
Ca 2 timmar fick vi på denna ön som man på långt håll såg hade ett stort antal hotell, väl utbyggt vägnät, hundratals bilar o båtar o så då tusentals soldyrkande turister o allt som hör detta till. Vi båtades alltså till detta underverk när själva Baska som vi utgick från är ofantligt mycket finare o trevligare på alla sätt enligt min mening.
Det mest fantastiska med denna strand o som man nog tror att vi uppskattar var troligtvis att det var sandstrand. Nu är man ju som svensk otroligt bortskämd med just detta o det enda jag tog med mig från denna strand var inte 7000 foton o fantastiska minnen utan snarare sand sand o sand som riskerade att hamna överallt i husbilen. (Dagens i-landsproblem, jag vet - jag lät jättedryg nyss...)
Det var dock ljuvligt att bada då svetten lackade friskt. En kall dryck från någon av den öde oexploaterade öns alla barer var också välbehövligt...

Hemfärd. Båten passerade nu kvinnofängelse-ön från baksidan. Makabert med de 200 m höga klipporna som gjorde att man inte behövde inhägnad där på den tiden ön utgjorde fängelse. Hoppade du i havet där så gjorde du inte så mycket mer.
O det var precis när vi passerade där som man på båten valde att dra på ledmotivet till Titanic på högsta volym. Känns bra när man är ute till havs...

I hamn igen kl 18

Summering:
Dagsturen kostade ca 340 kuna per vuxen o halva priset för barn (men det prutade vi ner) Hundar välkomna gratis.

Fartyg,besättning: helt okej. Hjälpsamma o trevliga. Liten pub finnes för dom som önskar svinga en bägare eller sju. Toa finnes för de som svingat en bägare eller sju.

Fängelseturerna: otroligt intressant, man skulle dock velat ha mer tid här. Restaurang o liten souvenirshop finns på ön ska tilläggas. O gratis toa för de som svingat en bägare eller sju.

Mat på båt: lite torrt o tråkigt kanske

Turen till den exotiska ö: en exotisk planka är mer exotisk. Det här var besvikelsen för dagen men vi förväntade oss nog mer. Kanske hade vi bara hört fel när vi bokade resan eller så är vi bara lättlurade skandinaver. Denna strand som man bytte till taxibåt för att komma till o från var som en gigantisk Välje badplats. Nu vet de flesta inte vad Välje är men tänk er då i stället ett Mellby Strand eller Böda Sand fast med klibb-sand o långgrunt. Restauranger o betaltoa finnes o mycket mer.
Men visst, det var välbehövligt o gött med bad.

Turen förbi de höga klipporna: magnifikt. Titanic-musiken till blev lite märkligt...

"Goda chanser att se exempelvis delfiner, fina snäckor, sköldpaddor etc": Njae... vi såg några bergsgetter uppe på en topp men det hade vi inte behövt ta med snorklar för. Man behöver således inte släpa omkring på snorklar. Om man inte vill studera sandkorn på en turistande ö. Eller bergsgetter via cyklopöga.


Ångrar absolut inte resan, det var en trevlig dag. Skulle jag göra om något liknande skulle jag skippa den här badön o i stället lägga mer tid på fängelse-ön o strosa omkring där. Tror snorkling o bad på den ön hade varit tip-top om man velat hinna med det också.


O här följer helt sonika en massa blandade bilder från fängelseön Goli Otok:





















 Jag undrar fortfarande så vad det här är som jag hittade i en dikeskant...










 O här var den då - den oexploaterade ön med möjlighet att se allsköns exotiska djur...


Måste hört gravt fel vad beträffar det här med oexploaterad ö dit turismen inte nått...




Vårat underbara resesällskap såväl på landsväg, camping o båt



O de här branta klipporna som det spelades "Titanic" till. Oerhört passande.



Äntligen på väg tillbaks till älskade Baska igen så man kan bada vettigt o slippa sand ;)



fredag 7 juli 2017

O därmed Baska!

LFR – Liten Fånig Resedagbok

Lördag 1 juli

Björn o Carita har anslutit till landningsbanan vid Tropical Islands o nu är tanken att tuffa vidare ihop ett tag.
Runt 9 drog vi iväg o körde över Regensburg, München o Salzburg. Lång dags färd mot natt. 
Allt har flutit på galant o inga köer men det tar ju sin tid.
Har levt på Herbalife o godis. Det kan man kalla att förena nytta med nöje.
Nu nästan 12 timmar senare har vi precis hunnit ner till Österrike o börjar ha nattlogi-ögonen på.
Galet vackert här bland berg o solnedgångar.
Vi ska inte göra samma misstag denna gång som förra året då vi skulle mata mil o klev upp kl 03 för att dra genom Österrike. Med resultatet att det var kolsvart de två första timmarna... 
Österrike måste ju upplevas!

Anlände ???  (jag lovade mig själv att komma ihåg det men har glömt. O raderat det enda fotot jag tog. Men det ligger väl ca 30 min in i Österrike, ligger i dalsvacka bredvid motorvägen, har MCDonalds o plats att sova med husbil.) i Österrike runt kl 21 på lördagen, samtidigt som skymningen.
Gick en promenad (tror det var hela 50 m)
Sova.

Dagens mest minnesvärda: hur man smiter från en bensinmack…

Dagens Andreas: Du vet att din man börjar bli trött när han ser en fartkamera o för att gömma sig väljer att blunda...



Sö 2 juli

Upp med tuppen vore fel att säga, Björnen o Carita stämmer bättre.
Inmundiga frukost o dra som en andra avlöning runt 07.
O vi drog o drog.
Österrike levererade denna gång regn o moln. Fantastiska vyer ändå o givetvis ashäftigt att emellanåt faktiskt segla som på moln själva då de gick så lågt. (Eller vi så högt)
Småpauser vid ett par tillfällen.
Framme vid Krk, vid Baska, vid Zablace runt 14-tiden.
Då har vi haft turen att åka hela vägen från Sverige utan några köer eller oväntade stopp. Stor hjälp var kanske att köra stor del av tiden på helg o försöka passera större städer så tidigt som möjligt. Googlemaps GPS är ju också Guds gåva till mänskligheten, den visar ju även ev avbrott på ens resa såsom vägarbeten o olyckor.

Vi tog en plats på Zablace nära havet men det är bara endagarsplats så i morgon får vi leta upp något annat. Blir säkert bra.

Du vet att man längtat hit då man bara unnar sig att tömma allsköns vatten som kan uppstå från en husbil, sladda in med densamme på sin plats o sedan rusa ner till havet o plumsa i o känna att NU, nu är vi äntligen här igen, som vi längtat!

Efter det, komma i ordning med husbil o prylar, mera bad o på kvällen unna sig en mysig kväll med Björnen o Carita på restaurang....... med god mat, gott prat o en himmel o ett hav i en skymning med magnifika färger.


Gå hem i duggregn men vakna upp igen o det regnar inte ett dugg




Den gamle o havet. Äntligen framme!


Tänkt resrutt lördag.



Familjen Annorlunda...
(det man inte har på backspeglarna får man ha på huvvet)



Inget Italien i år heller.

Resrutt - söndag



Joddeli o joddela


Österrike levererar alltid



Ovanför molngränsen.


                                                                          In i dimman!


Det är trångt om saligheten ibland



ÄNTLIGEN FRAMME!!! 
I A-zon fanns det bara plats för en natt, men en natt är oftast bättre än ingen natt.


Underbara Underbara Baska! (vem behöver filter liksom?)