lördag 31 december 2011

Årets sista inlägg...

Tycker jag har skött mig riktigt bra med bloggandet denna vecka.
Så veckans hizz blir: Leve sjukdomar!
O veckans dizz blir: Blärgh för sjukdomar!

Gårdagskvällen resulterade i kul överaskningsbesök av Sara, Bosse, Hanna o Frida. Kul=) Tyvärr hann jag inte vara med så länge o var tvungen att åka mitt i diskussionen om ufos o övernaturliga ting.
Ner till Älmhult o jaga in på Sorello för att mumsa pizza med Jennie.
O Älmhult hälsar mig välkommen tillbaka genom att försöka förolycka mig direkt när jag sätter benen utanför bilen. Så tack kära ni som stod på "postens" tak o sköt raketer. En landade på min fot. Hade den hamnat på jackan hade jag förmodligen brunnit upp. Alternativt kokat av ilska.
O väl inne på Sorello får man fullkomligen armbåga sig fram bland allt folk. Visste inte att det var så många som var ute så där dan före nyårsafton.
Det var Jennie o jag, fem grävmaskinister som hade firmafest o två tonårstjejer (som inte hade firmafest). Detta resulterade i att jag inte alls kunde testa den nya leken jag fått nys om.
Fast det går väl fler tåg.
Försenade.

Morgonen idag (nyårsafton) inleds med att jag drömmer om Joe Labero. Fast drömmen försvann helt plötsligt. It´s magic.
Somnade om, hann drömma en terroristdröm också, samt nån annan märklig dröm också på en timme.
 Det är mycket nu.
Har varit utanför dörren idag. Promenix. Det var ljuvligt.

O om några timmar nyårsfirande i Fagranäs. De kinesiska lyktorna är inhandlade. Får se om det går bättre än förra året då de susade in i en buske efter 0.005 promillesekunder. Inte vad som var tanken.
I afton blir jag chaufför. Känns jättegött att ha tagit det beslutet. Då vet man att man har skjuts, kan ta sig hem när man vill o om man vill o om man inte vill. Dessutom vinner jag säkert någon timme på det i morgon=)
I morgon planerar jag att bara vara hemma, kanske göra en årskrönika, bosätta mig i min träningsoverall igen o hiva i mig Max vinflaska.
 Alternativt satsar jag på innehållet i stället o inte på själva flaskan.
Orkar jag med lite friskluft i morgon ska jag leka med min julklapp också.
Mitt nya luftgevär.
 Eller nya o nya - jo, det är nytt men jag har aldrig ägt ett gevär innan, bara min pistol.
O mitt luftartilleri.

Jag har ett STORT dilemma tills i morgon o det är att kanal 5 sänder en film i 3D i morgon där Johnny Depp är med. Hinner jag dra till typ Ullared o en NetonNet-butik o införskaffa den TV jag vill ha? O vad vill jag ha? Ska man ens ha 3D-teknik? O det här med Smart-TV? Det låter intressant. Är det nåt att ha?
Filmen börjar kl. 15 ungefär tror jag.
Hinner jag?
O är det värt det?
Jag menar, Jompan är ju bara speakerrösten...
Kan man höra i 3D? Eller fortsätta att höra i 2D? 4D? BH? 75C?

Äh, nu har jag inte tid att sitta här o svamla mer.
O jag vägrar hälsa Gott Nytt År på Fejjan - det sköter så många andra så bra.
Här är betydligt lugnare.
Så Gott Nytt År!

O jag har verkligen förhoppningen att nästa år kommer att bli gott. I alla fall goare än delar av 2011. För det var min själ inte mycket att hänga i julgran.
För där hänger ju så mycket annat.
Kottar o skit -
 i 3D.

Värsta stimmet

fredag 30 december 2011

4 blogg o en coca cola...

O tjohej - där var vi lite piggare tack o lov.
Hemmadag dock. Håller på att få till ett kontor. Kan bli riktigt strålande o strilande bra när det blir färdigt. O när det blir färdigt - vad ska man göra där då?  En förhoppning är att äntligen börja skriva lite igen. Fast jag tvivlar på att tid kommer att finnas. Och inspiration.
Men man kan ju alltid betala räkningar. Det finns det min själ alltid tid för. Och inspiration.
(till er som är just 20 år o läser detta. Det sista var ironi.  Många av er missade just denna lektion i skolan...;)

O så har jag laddat ner appar. Appappappapp... (som polisen sa)
O städat (som jag sa)
O nu har Leya o jag börjat scrappa igen. Fast det går inget bra för henne.
Hon hittade ett album där alla kort var upp-och-nervända. Så det ville hon inte ha utan valde ett nytt album. Jag påpekade försiktigt att hon hade kunnat vända på albumet.

Om några timmar ska bilen med mig i susa ner till Älmhult för att morsa lite på den här kofångaren som är hemma på "jullov":


Okej, har ni redan smuttat på fredagswhiskyn o tycker bilden var suddig?
Ni får en till chans, vi tar en "snygge-bild" också. Det är ändå lika bra, annars lär jag väl bli lemlestad av Jennie...;)



torsdag 29 december 2011

And then goodbye...

Lite krasslig idag.
Fint att man passar på när man är ledig, men kroppen känner väl till att då får den göra lite vad den vill, övrig tid bestämmer jag. Såå, praktiskt att vara sjuk nu men ack så tråkigt.
Hemmadag, sorterat alla räkningar, fakturor o papper sedan ett par år tillbaks, samt alla kvitton o papper som har med huset att göra. Det tog sina sex timmar. Blärgh.

O så hittade jag en halvfärdig layout som jag bara kastat åt sidan för ett par månader sedan. Den passade jag på att göra färdigt också.
Helt klart den absolut dyraste LO jag någonsin gjort. Ser inte mycket ut för världen kanske, men det är hörnbitar, blingblings o allsköns svindyra blomjävlar på.
Dessutom har den ju kostat blod, svett o tårar i vanlig ordning när man pysslar...=)
Låttexten är Gotthards: "And then goodbye" som hittade mig i höstas o som jag har speciella önskemål för...


onsdag 28 december 2011

Klappsnappare... eller snarare bloggsnappare...

Länkar vidare syrrans skrift över vad som begåtts under min senaste födelsedag o julfirande.

Jag står på urinens brant...

Ska just inleda mutningsförsök mot min dotter. Tänkte att det vore kul om hon kunde leka på sitt rum. Men jag kan inte hitta rummet - det är för mycket saker i vägen. Så för varje sak hon gör sig av med genom att slänga, alternativt sälja eller ge bort så ska hon få 1:- av mig.
Så snart kan jag stå på urinens brant.
Alternativt (o troligtvis) så har jag efter dagen spenderat sisådär bortåt 2:-

Oj oj oj - nu har hon börjat spela sin kinesiska låt igen på sin nya keyboard.
O idag handlar texten om korv...
Nån som vill köpa en sprillans ny keyboard? Är beredd att betala 1:- för att bli av med den.

O plötsligt förstår jag min syster mycket bättre, som den gången jag gav hennes son (hej Jimmy!) en blockflöjt i julklapp inte alls tyckte det var lika strålande idé som jag (o Jimmy) tyckte...
Blockflöjten försvann mystiskt kan tilläggas.


tisdag 27 december 2011

På andra sidan Spotify...

Har just tvättat en maskin tvätt med medföljande jacka med medföljande: 2 stenar, 14 kastanjer, ett cerat samt ett guldhalsband. Aj tusan - det var visst en medföljande ficka i jackan som jag missat att köra på tomgång. Men stentvättade jeans har man ju alla haft - så nu även jacka o lite annat smått o gott.

Funderar just nu på att ta en rask promenad alternativt moffla i mig en bautafika...

För övrigt så ska Spotify få känna att det lever under de här dagarna o musik ska fylla mitt sinne. Just nu försöker jag lyssna in mig Avantasia.
 Det sitter dock en 5-åring på andra sidan Spotify o spelar en kinesisk trudelutt på sin nya "synth", samt sjunger en egenkomponerad visa som går ungefär så här: "Jag är ett stackars barn som inte fått några julklappar..."

Sådär ja, nu stängde hon av...
...min musik...
*fnys

Skål på er!

måndag 26 december 2011

(H)julinställning = Check

Jaha, så var det bloggandet ja som skulle utföras varje dag. Ni får ursäkta mig, men tant har haft jullov.
Nu börjar julen dock vara över o det finns så mycket jag skulle kunna berätta här.
Så då gör jag...inte det.



fredag 23 december 2011

Dan före dan...Hylander?

I år ska jag avlägga ett nyårslöfte. Annars gillar jag inte löften. Löften är till för att brytas. Bättre då med nyårsförhoppningar. O det kommer jag att ha ett par stycken. Det där vanliga. Att ta tag i extrakilona o hiva iväg nånstans. Att börja motionera o blettan blettan...
 Eventuellt ska jag ta o gaska upp mig också =)

Men nu var det löfte som var på tapeten.
Härmed tillkännaager jag - Ingela Maria Widén att jag ska lära mig att prata högt in i en filmkamera.
Såg på gamla inspelningar på morgonen där jag har filmat o det är samma sak varje gång. Man hör något pekko som står o mumlar något ohörbart.
Så där gott folk - ligger mitt nyårslöfte - att lära mig mumla ur skägget.

Thank you music lovers!


torsdag 22 december 2011

Dan före dan före...lördag...?

Jaha, då har man jullov.
Eller något som ska liknas vid det i alla fall. Så därför ska jag inte sitta här o häcka utan fortsätta med bestyren. Tänkte att nu när man är ledig från ordinarie jobbet kanske man skulle kunna hinna blogga en skvätt varje dag. Fast det där handlar ju om prioritet också. Ja ja - den som lever får se. O lever gör jag för resten i fall någon undrade. Jag var ju bland annat på hälsokontroll förra veckan o alla mina värden ligger helt inom sin lilla ram. Helt otroligt. Så som jag vansköter mig själv. Men det var ju trevligt. O hörseln var ju om möjligt ännu bättre. Den är väl så bra så snart börjar jag höra röster inuti skallen. Jag bara väntar. O förundras över att det inte börjat snackas där inne tidigare. Undrar hur det låter när det väl sätter igång?
 Måste ju eka en hel del i alla fall...

Nähäpp, nu ska jag ta tag i skinkan tror jag. O griljera den. O fejja vidare. O förhoppningsvis ta sig ett dopp i grytan i kväll. Åtminstone badkaret. O lyssna på mina nyfunna vänner Iron Maiden. O Trance Dance kanske, men de bara står o hackar där inne i TV-rummet så det får nog vara.  Saknar nog tillräckligt bra täckning. Får väl ta o måla en.

O tjohej vad rolig jag var idag då.
O tjohej vad jag var tvungen att avlägsna mig nu.
O tjohej.

ps. Jag ska på skidsemester i januari. Jag är livrädd.



måndag 12 december 2011

Halleda...

Hej.
 Jag heter Ingela.
Ingela Maria Widén.
Jag är 39 år. Numera.
39 år och två dagar.
Kanske dags att bli vuxen nu.
Om jag hinner.

Denna veckan blir i alla fall högst intressant.
Det lackar mot jul.
Och kacklar mot påsk.
Förutom det är det fullt upp på jobbet och så händer ett par speciella saker denna vecka.

I morgon ska jag på hälsokontroll.
Halleda.
Det är väl som en besiktning kan tänka.
Jag har absolut ingen fobi för att gå till läkare, men jag har väl varit så förunnad att jag inte har behövt ränna där stup i kvarten. O lite dumdristig givetvis. Men så länge kroppen fixat att läka sig själv så finns det ju liksom ingen anledning. En bra sås reder sig själv.
Jag har inte varit hos läkare/vårdcentral på....alltså jag vet inte. Inte sen jag flyttade till Småland vad jag kan minnas. O aldrig i Stockholm tror jag. Sist jag minns var 1994 då jag fick nässelfeber efter att ha delat smink med 15 andra personer. (herregud - varför skriver jag det här?!)
Tror inte jag varit hos läkare sen dess alltså för egen del. Inte ens i förkylningstider.
Givetvis. Jag var ju på BB o födde en liten prinsessa för några år sedan. Men det tog å andra sidan bara 46 minuter, så jag tror inte jag legat landstinget till last så mycket.
Men nu är det dags.
Fast det är klart man är lite nervös. För om allt står rätt till eller inte.

O på onsdag är det dags för nästa besök.
För även om kroppen fixat att läka sig själv så har själen uppenbarligen inte gjort det.
Av olika anledningar så har den här hösten varit det mest genomjävliga jag varit med om. Det har förhoppningsvis inte märks så mycket utåt, men stackars familj o ett par stycken andra har fått försöka bära mig. O jag tackar för det stöd ni försökt ge (o passar samtidigt på att nämna att det hela inte har att göra med familjen. De skulle jag aldrig lämna ut så här. Det här är nåt mellan me, myself and I. Det har nog mest med mig o mitt liv som plötsligt hann ifatt mig att göra. O troligtvis försenad 30-årskris, pågående 40-årskris o begynnande 50-årskris;)
Men när jag inte får några svar, bara ältar o ältar o är så totalt vilse i pannkakan så ska jag ge det här en chans. Det största nederlag jag egentligen kan tänka mig. Jag som alltid fixat allting själv.
Ska nu ta professionell hjälp.
Av en beteendevetare.
Terapeut. Psykolog. Kurator. Fråga mig inte om skillnaden. Den här rasen kallas beteendevetare i alla fall.
O sägs inte äta människor.

Hur nu det ska gå. Jag som har svårt att ta hjälp av utomstående.
Jag som efter denna höst aldrig mer kommer att kunna lita på någon människa.
Allra minst mig själv.

Men det är värt en chans.

Halleda...


O efter denna veckan vill jag känna mig lika fri som i den här sekvensen från filmen Titanic =)