Jaha.

Om några timmar så återgår allt till vad man nu kanske ska säga "det normala" igen. 

Bara jobba med ett heltidsjobb till skillnad mot de i snitt 17 timmar om dygnet man har jobbat sedan i slutet av september. Det har känts och det har kostat på, men just nu är det värt allt slit.

6 av 8 föreställningar av revyn Utanför Ramarna är nu gjorda och just nu är det görsköj o stort gensvar  från publiken. O vilket team vi är, hela faderuttan, alla underbara människor som är med oss. Tumme upp på det.

Men som sagt, i morgon hinner den andra verkligheten ifatt en och det är dags att ta tag i det här jobbet med att vägleda fram framtidens stjärnor. Ska bli kul att träffa alla underbara elever igen o börja satsa på deras stund i rampljuset.

Jobbar även på en årskrönika som ska hamna här på bloggen men det tar nån dag till,

 skulle mest pipa till om att bloggen lever. Och jag.

För några år sedan hade jag en vadslagning om att jag inte skulle uppleva min 42-årsdag men döm om min förvåning när så skedde.

Så jag kör väl på lite till då rå.

En egen kamp mot vågen har också gällt de senaste veckorna, men då det helt enkelt blev för mycket revyjobb o totalt all fokus hamnade där så släppte jag det. 

Det nya året har dock inletts med en helt annan kosthållning.

Här har det varit pizza, kakor, o glafs totalt varenda dag men i kombination vara nav i en revy o spring i trappor så saknas det ändå bara ett kilo till utsatt mål o det tar vi till sommaren. Eller nåt.

Är inte det minsta viktigt faktiskt.

I oktober köpte jag årskort på Friskis. Ska kanske stövla dit med nån dag.

Halleda vilket tråkigt inlägg det här blev. 

Skulle mest säga hej när jag upptäckte att jag kunde blogga även från den här datorn.

Så hej. O på återseende