Det var heeeemsk länge sedan sist.
Som man fick kärleksbrev alltså.
Kärleks-sms? Hmmm, minns inte när man fick det senast heller.
Men alltså idag - ett kärleksbrev! O ett äkta "gammalt hederligt" handskrivet sådant.
Framburet av en seriös lite småblyg kille med aviseringen:
"Det har kommit kärleksbrev till dig Ingela...
... från... från...statsministern...!"
O när jag försiktigt vecklade upp det stod det:
"Ingela du är den bästa fröken jag vet.
Ock så ska du få 2018 pris".
Sedan fick jag ännu en rulle som visade sig vara ett diplom.
Tänk ändå, av de närmare 2000 elever jag har haft genom åren så kan jag inte för mitt liv minnas att jag haft Stefan Löfven som elev. När var det? Har han gått på teaterkurs? Har jag varit Ansgarsledare för honom? Föreläst? Var han ett barn i Rydsnäs när jag jobbade där?
Nåväl, det kan kvitta.
Det värmde i alla fall.
Tusen Tack Stefan <3
Om det nu var från dig. Eller var det kanske skolans egen lille statsminister?
Den som egenhändigt knåpat ihop brevet o frambringade det till mig?
Jag hoppas nog mer på det.
För då värmde det lite extra.
För övrigt består väl kvällen av diverse kontorsgöromål,buzzande,
rapportering o transportering av diverse slag.
Blir väl ett par vändor till Grimslöv o i samband med detta se om det finns några villiga offer utan reflex som söker kontakt med min bil. För jag har gett upp. Ni verkar vara ett hopplöst släkte.
Nu ska jag omvandla det hela till en poängskala i stället. För alltför många verkar inte lära sig hur man använder en reflex.
Ungdom med alltför mörka kläder ger 5 poäng.
Ungdom med alltför mörka kläder med medföljande cykel utan lyse eller reflexer ger 10 poäng
Boende på Grimslövs folkhögskola i för mörka kläder gåendes MITT på vägen ger 12 poäng.
O snubben jag mötte för ett par veckor sedan i för mörka kläder, med för mörk cykel MITT på för mörk väg upp mot folkhögskolan ger 15 poäng.
O nu är reflexerna jag brukar ha liggande i bilen för "oförutsedda händelser" slut.
Så ur vägen så att säga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar