Så. Då var det hux flux o tack o lovom Herren eller Hen för det, nyårsdagen.
Jag har haft förmånen att överleva 2020.
Man kan säga mycket om 2020 om vilket dyngår det varit. O det har det ju.
För egen del drabbades vi hårt när Corona slog till strax efter vår premiär av bygdegårdsturne´med revyn "Ut i Bygda". Fem av tio föreställningar hann vi köra och resterande är uppskjutna ett antal gånger, nu senast på obestämd framtid. Kulturen drabbades ju oerhört svårt o tillsammans med idrotten något orättvist enligt mig, när restriktioner trädde i kraft. I nuläget är 2Enjoys framtid väldigt oviss men det sista som överger en är ju hoppet (o möjligtvis den bortglömda potatissalladen längst inne i kylskåpet)
Nu är det dock på gång med vaccin här o jag håller alla tummar o tånaglar jag har för att vi ska komma ur den här pandemin under året o att det ska komma något gott ur det hela.
Iom att jag inte är drabbad personligen av något som har med människovärde att göra av pandemin, så har 2020 varit helt okej förutom då en snuvad revy. Man har lärt sig att hitta nya vägar o plattformar och jag har blivit så mycket mer medveten om vad som VERKLIGEN betyder något. Har även lärt mig att uppskatta det jag har o bättre på att kunna släppa det jag inte har och det jag haft. (och väder...)
Därför fokuserar jag i ett antal bilder från det gångna året, på många av de ljuspunkter som ändå präglat 2020.
Nu ser vi till att komma ur pandemin, fånga det nya året och dra lärdom från det förra. En skvätt handsprit på det o fortsatt håll-utande ett tag så vi får möjlighet att kramas igen så ordnar det sig nog.
Fånga dagen är bland det fånigaste uttryck jag vet men nu går vi ut o fångar det här fucking året!
Hej o hå o en flaska rom.
JANUARI
Året började alldeles underbart med ännu en resa till min favoritplats Jaz Aquamarin i Egypten.
Jag, Andreas , Leya o syster Annika njöt livet under en veckas tid.
Min andra plats på jorden. Eller tredje. Eller fjärde. En plats i mitt hjärta i alla fall.
Leya med dykinstruktör. (själv satt jag på poolkanten då jag plötsligt såg en gammal vän dyka upp... Okej, jag erkänner - den var asdålig. Vitsen alltså. Inte vännen)
Leya o Valentino, en av hotellets entertainer o för oss lite av en favorit.
O väl hemma väntade Mysan o Zack. Inte alls besvikna heller av att vi drog till sol o värme.
FEBRUARI
Ja här var det väl i princip bara revy revy revy o revy som gällde inför premiär i mars. Här Grabbarna Grus (Andreas, Roland o Felix) i ett nära samarbete med Jeansbolaget i Älmhult.
Oj vad det försattes berg den här helgen. Det syddes, snickrades, regisserades, teknikades mm.Vi är så lyckligt lottade som har en sådan kanon-stab omkring oss som ställer upp för våra knasidéer. Samt dessa bygdegårdar som välkomna oss med öppna famnen. Här Hynnenäs bygdegård.
Bråthults bygdegård har många spännande aktiviteter. Bland annat loppis. Det här är dock inte en sådan utan Ut i Bygda som just flyttat in...
MARS
O så vart det premiär. O galen succe`!O det i Bråthult. Lyckligt ovetandes om den pandemi som skulle komma o knacka på dörren några dagar senare.
Hela världen låg framför oss. Eller i alla fall Bråthult, Hynnenäs, Liatorp, Älmhult o Kalvsvik... Fast det var inte hela världen. Det var Bråthult, Hynnenäs o halva Liatorp som låg framför oss. Sedan gick ridån ner på obestämd framtid. Men passa er vad vi är taggade på revansch i Älmhult o Kalvsvik! O världen!
Det var inte bara hela världen som låg framför oss. Även källaren i Hynnenäs bygdegård. Att 6 aktörer, 2 scenarbetare, 2 tekniker, en handfull värdar, 3 hästar, 1 ton teknik o 1 ton scenografi kan få plats på de små ytor vi väljer är ett under. Hoppas vi kan återkomma med ett "bakom-reportage" vid tillfälle. Ingen kan klandra oss för att inte vara en liten "intim" teater i alla fall. Här brer Roland o ett par hästar ut sig i väntan på akt 2.
Så sprack drömmen o mardrömmen tog vid. Jag som aldrig någonsin tidigare ställt in en föreställning, tvingades nu vara med o ställa in/flytta fram flera stycken. Problemet i Älmhult till vår tilltänkta comeback i oktober var att Folkets Hus då skulle renoveras. Underbart stöd från Arenan (LIVE) och Johan som då ställde upp med ny spelplats. Det hade varit urgrymt! Nu grusades även det men vi hoppas på många fina samarbeten framöver.
O när revyn var undanstädad (3 hästar och 20 flyttkartonger bor fortfarande i vårat gästrum i väntan på att få lufta sig igen) så tog livet som hönsmamma vid. Leya skaffade nämligen 9 kycklingar
Vi passade även på att rensa ut och tömma mina föräldrars förråd i Österbymo. Jag vet nu var jag har fått mitt samlande o sparande ifrån...
APRIL
O i pandemins spår följde även däckspår. En liten sketen megapunktering på det precis nyinköpta däcket kan ju aldrig sitta fel. Vilken tur att Andreas jobb låg 100 m längre bort, att vi har världens bästa granne som for hem till oss o hämtade ett reservdäck o att Burger King låg bara låg 50 m bort så man kunde ha picknick under tiden o få bilisterna runt om oss att febrilt undra varför vi låg där o slafsade kycklingvingar...
Sen blev det mer livat. Eget Bäst i test hemma hos Johanna o Love på påsklovet. Min utmanimng var att övriga fick en stund på sig att hitta på något att överraska mig med. Jag hade hoppats på bal, kladdkaka och ett besök av Johnny Depp. Minns mest att jag fick drinkar med senap o kryddor i o lite andra mindre trevliga överraskningar...
Under denna pandemi har jag blivit så otroligt tacksam över mitt Kärr. Över denna lilla gyttjepöl där jag bor. Att varje dag ha möjligheten att kunna gå ut, känna luft, undvika trängsel, kunna andas o reflektera utan rädsla för coronabacillusker just där utan mer för älgloppor o fästingar. Tack Kärr. Namaste.
O Mysan o Zack slåss om uppmärksamheten.
Det blev ingen teaterfestival. Ja ni vet... Corona o kultur var under 2020 en sämre kombination än, ja nu kommer jag inte på något fyndigt men ni förstår. Mina stackars elever o jag väntar o väntar på möjlighet till fräsiga uppspel. Lektionerna har ju också varit lite upp o ner iom att jag har stora teatergrupper. Under våren löste vi det dock med utomhusundervisning. Som här, när vi lekte kurragömma (här är vy över mitt gömställe) o tvingade även föräldrar som kom för att hämta sina barn att gömma sig. Det var tider det! Faktiskt. Inget ont som inte har något gott med sig. (blev för övrigt allergisk av tulpanerna...)
MAJ
Grabbarna Grus har varit framme. O grusat sina planer framför garagedörren. Under maj så jobbades det hastigt o ganska lustigt mycket med anläggning av pool.
Frostyyyy, the snowman.... Nä då, det är Andreas som slipat av slipdammet lite. Det byggdes inte bara pool nämligen. Övervåningen av garaget (kostym o rekvisitaförråd) färdigställdes också.
Här är just teaterförrådet. O de som jobbat mest med att färdigställa det. Allra mest är snubben till höger. Själv jobbar jag mest med att fylla det. Med bråte...
Rensningen i Österbymo fortskred också. Denna dag hade vi återvinningscentralen helt för oss själva. Den där Erik som ordnade det, han är en klippa han. Uppdrag Österbymo slutfört.
JUNI
Byggare Bob i farten med anläggning av grund för pool
Byggare Bob har dragit o i Coronans spår är det ju passande med isolering...
Första självande timmarna av sommarlovet o det bäddar för ett slappt o mysigt sådant.
Jag o min pooooolare Isak i ett försök att tillsammans med släktingar och vänligt inställda grannar försöka kasta vatten på varandra efter idogt arbete med att få dit väggar och liner i en dag fylld av snålblåst. Allt löpte galant, stora bilar dämpade vinden, linern kom fint på plats o så började fyllan. Att fylla poolen beräknades ta veckor men ännu fler (o samma) vänliga grannar hjälpte till att med större resurser än våra fylla poolen.
Så stod den där plötsligt en dag, välfylld. Vi tyckte att det var fint med det gröna vattnet men när väl filtreringen kommit på plats o vattnet mer antog sin naturliga färg så blev det så mycket fräschare. O det skådar ni i senare bilder. Bengt - tack för övrigt för vattningen!!!
O så blev det så midsommar o poolen var redo för att invigas. O satan i gatan vilken midsommar det blev! Många av våra närmaste o namaste vänner på plats o fint väder så vi kunde fira ute på ett säkert sätt. O så många nära o kära som inte träffat varandra innan. Det var som ett bröllop med russinen i kakan liksom. Oj oj oj, en midsommar som kommer ligga mig hett om hjärtat länge. Det gör vi om!
Ingen sommar utan Mellby. O det är ju sådana här bilder som präglat året. Mat och sprit. Handsprit.
Underbara Mellby! Det är sommar. O mina fantastiska svärföräldrar som vi inte kunnat träffa på riktigt sedan mars. De har varit så otroligt duktiga på det här med att hålla restriktioner. Vi har bara träffats utomhus. I Mellby gör det dock inte så mycket att träffas utomhus. Inte när det är sommar o sol. O man sedan kryper in i sin egna lilla husbil.
O under vår första lilla roadtrip så blev det förutom Mellby ett par till fantastiska återseenden. Här hos min barndomskompis Helen med familj som vi inte träffat på länge. Det ska det dock ändras på. Ryktas om en stundande teatertripp framåt sommaren bland annat.
O när vi ändå rullade runt i Ystad så tog vi Malmö med för återseende av en styck kär bror. Eller kär vet jag inte om han är faktiskt men jag är. Eller inte SÅÅ i honom. Eller ni fattar. Jag håller honom kär. En delad pizza framför Turning Torso strax innan skyfall. På bilden syns herrarna i sällskapet. Andreas, Zack och Ove.
Sån tur att vi har en Voffe som älskar att åka husbil. Sån tur att vi har en dotter som älskar att åka husbil. Sån tur att vi har en Voffe som älskar Leya. Sån tur att vi har en Leya som älskar Voffe.
JULI
Vår andra semestertripp blev ett par dagar på Öland. Leya o Zack fann vila o skugga o varandra och uppfann hux flux en egen etta med kokvrå. (GOSH vad vi längtar till Kroatien btw, blev inget sådant i år. Sverige är ju dock fantastiskt också. Och vi. Så vi fick en fantastisk sommar mestadels hemma)
I slutet av juni hände helt plöstligt något med min rygg. Vansinniga smärtor i några veckor.Besök hos kiropraktor, tips o trix o vet-i-tusan om jag inte höll någon liten förbön med. Efter en husbilsresa där jag i princip stod lutad i 2 timmar så avtog efter det smärtorna. Helkonstigt. Måste varit någon form av muskelinflammation eller nåt. Min räddare i nöden, Carita erbjöd mig här stark stark medicin i kombo kladdkaka o glass för att göra livet drägligare under mitt besök hos dem. O med lite socker i botten så går ju medicinen ner.
Andreas o jag seglade iväg en dag upp till Öjaby herrgård o hyrde sviten för att fira vår 20-årsdag. Vi var flitigt uppassade av denna tittvänliga o tuttvänliga tavla.
En liten husbilstripp till Bohuslän blev det faktiskt med. Fantastiskt att kunna fricampa så här i ett hamnområde o bara betala en liten ynka tjuga för fin service.
Varje sommar är det pysselvecka med älskade Sis. Det är sen gammalt. Bonus att Jimmy kom hem en sväng från Tyskland o visiterade. O bjöd på skjuts i sin lilla sportbil. (med betoning på lilla, den är inte gjord för att åka 4 pers i precis...)
To cool for pool. Not. Systrarna Karlsson (ja vi är födda så) tog sig minsann vatten över huvudet.
Man ser tydligt på denna bilden vem som är herre i huset...
AUGUSTI
Underbara älskade, finaste, namaste. Inga grusade drömmar här inte. Bara att blicka framåt.
Ack vad denna pool bjöd på fina stunder i somras. O mitt swimbelt. Längtar till mars då isen faller av o tjälen går ur marken. Då ska det simmas igen. Typ. Eller så får jag vänta lite till.
My precious.
Den gamle o havet. O Leya. My precious 2,0
SEPTEMBER
När man får ryck o köper ungefär halva butiken för att varje plagg kostar 10:- st. Skyller på att jag äger ett teaterförråd...
Min medicinräddande vän i nöden Carita, samt hennes Björn kom upp på en liten spontan kräftskiva. Det drömdes nog o planerades lite Kroatien också...
FATTA! Liten blir stor! Jag har en dotter som köpt en egen moped o strax ska ta moppekort. Själv fyller jag snart 143 år. Känns det som.
O hösten gjorde sitt intrång o jag blev om möjligt ännu mer ödmjuk inför att bo som jag gör.
I samma veva drog jag på mig jobbarkläderna för nu var det dags för bitar av Kulturskolan att flytta. Nu huserar teater o blås o bild i Blohmé och övrig verksamhet i Folkets Hus. Det blir bra det här. För alla. Speciellt om vi kan få möta publik så småningom också. Och elever. Men det får vi förhoppningsvis snart.
Just det, Andreas passade på att skaffa en egen bil med ja... Eller?
Vi lyckades få till en spontan pysselträff hos syrran i Linköping med. Å vad jag gillar dessa träffar! Sådan terapi att få pyssla, babbla o onlinepizza-äta. De tre kockarna Bruse består här av Leya, Annika och undertecknad.
OKTOBER
Dags för överraskningsfest för svärmor Lena i vårat garage. I dessa tider så var det bästa lösningen för att kunna hålla avstånd på ett bra sätt men ändå kunna umgås. O stackars Lena trodde hon bara skulle upp till oss o hjälpa till att mäta skåp. Glatt överraskad när barnen med respektive plötsligt uppenbarade sig därinne.
Tanken var att Leya skulle konfirmerat sig detta "läsår". Pga försening av konfirmation av föregående kull av konfirmation så påbörjades hennes grupp inte förrän i oktober. Då blev man kyrkförälder några veckor. Sedan pausades även kyrkbiten (gissa pga vad? Ledtråd: Det börjar på Co o slutar på vid) Någon konfirmationsträff hann de inte alls få till. Vi hoppas det löser sig under våren nu.
Hålögda familjen Widéns i färd med ett välbehövt hemmaspa.
Det var smått fantastiskt. Nästan som ett gig. Att 2Enjoy fick förfrågan från Jeansbolaget att visa mode o uppträda utanför deras butik. Se så fina vi var! (Oo hur glad Majken var över att ha hittat en matvagn...)
NOVEMBER
November o faktiskt en hel del jobb. Kulturskolan drog hastigt igång ett projekt o spelade in en julkalender på Arenan på enbart 2 veckor. Coronaanpassat givetvis. Voffe fick också agera ljushuvud i en minneslucka.
Då teatern varit pausad till o från hade vi inte så mycket färdigt material till kalendern. Ett dansmedley bland annat slipade Leya, Isak o Arvid in så teatern kunde vara med o representeras. I övrigt en fröjd att få spela in på Arenan o få tillgång till deras proffsiga personal o bemötande.
Så här fann jag Zack o Mysan (o Duckface) en kväll. Fram med kameran bara o passa på att ta ett familjefoto.
DECEMBER
O så vart det till o med december. O lite rent mjöl i påsen på marken. O ännu en tacksamhet över att bo som man gör.
Det går inte fort men det går långsamt. Ni vet det där teaterförrådet vi pratade om tidigare? Det börjar ta form. O när allt är upphängt o på plats ska det börja sorteras o rensas med. Men kul är det!
O ni vet det där gästrummet vi också pratade om innan? Det som huserar 3 hästar bland annat. De fick nu göra lön för mödan. Staffan var en stalledräng. Han vattnade sina fålar tre. Typ
Låt mig presentera det senaste stjärnskottet: Mulle Meck. (hon såg tydligen ut som en mullvad när hon föddes) Mulle är född i september o flyttade hem till oss på lucia. En för tidig julklapp till Leya
Det har väl gått sådär att knyta band mellan Mysan, Zack o Mulle. Katten på råttan typ. Mysan (tidigare katten) fräser åt Mulle o Mulle fräser åt 30 gånger så stora Zack (Voffe). Vis av erfarenhet vet jag dock att mat förenar de flesta (tänk så många krig som skulle stoppas om man delade en skål mjölk tillsammans) Nu är det mer frid i huset o djuren börjar acceptera varandra i alla fall
O så kom den då. Uppesittarkvällen med Bingo-Lotto. Som jag lovat mig själv att inte deltaga i igen. Men se på fan (o bilden) vilka som somnade den här gången då. Hur som haver vann ingen något. Inte ens en ny lott till nyår. O det tackar vi för.
Uppsittarkvällen erbjöd även dopp i grytan. Eller i badet snarare. Trevligare tradition än Bingo-Lotto om ni frågar mig. Men det gjorde ni ju iofs inte.
O så vart det jul även i Kärr. En grön sådan. En "ensam" sådan. En annorlunda sådan. men en väldigt trevlig sådan.
En timme utomhus i Baggås för att träffa svärföräldrar och delar av Andreas syskon med familj blev det också (Ja, nu var det ju inte DELAR av syskonen vi träffade. Det hade varit morbid-varning. Men ni förstår. Kontakta mig annars så förklarar jag närmare) Min egen släkt är numera tämligen liten. Första julen dock som jag firade utan någon som helst närkontakt med dem. Det löste sig dok med lite face-timande med Sis med barn o barnbarn en stund. Konstig jul som sagt. Men sköter man sig bara nu så finns ju chansen att man får fira "på riktigt" fler gånger. Det kan det ju vara värt.
Julafton avslutades i alla fall hemma igen med närmaste kretsen. Tomten kom inte, men hade droppat av ett gäng paket. fantastiskt. O fantastiska paket.
Så fantastiska att tant var tvungen att böla i parti o minut...
Mulle sprider dock både värme och ljus o har dessutom hittat en ny favoritplats.
Ja, det var delar av år 2020. Mycket mer har givetvis hänt, såväl positiva som negativa saker.
En till positiv sak är att att min gode vän Felix o jag lyckats podda kontinuerligt, nu även trots hans avflytt till Helsingborg. Dessutom så satte vår lilla pod Blandfärs lyssnarrekord i slutet av året. Görsköj! Det får gärna bli en tradition.
Vid rodret:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar